Nattsudd

och det är nästan mitt i natten nu, andra gånger har jag redan sovit i timmar
men när jag släckte lampan efter att ha lagt undan boken om pojken som överlevde så lyssnar jag automatiskt efter ljuden och det är ingen ide att ha lampan släckt för samma mardrömmar besöker mig nu som då

och jag ler och säger bra när du frågar
för vi pratar inte om sånt
det som döljer sig bakom artighetsfraserna.

Jag låtsas inte om stressen
begraver mig i det lyckliga.

Drömmen, naturen och djuren

Det, då och sen.

Att komma hem till evelinas tomma lägenhet och hitta ett påbörjat porträtt, av mig.

Det här med att någon gör en akvarell, av mig.
Att jag finns med.
Det är så fint att det nästan inte finns.

Fast att det finns
och kärleken i det.